Powerplay uppstår när ett lag har fler utespelare på isen än motståndaren efter en utvisning. Boxplay är det numerärt underlägsna lagets försvar under samma period. Tillsammans kallas de ofta special teams.
Ett starkt powerplay behöver inte bara göra många mål. Det behöver också etablera offensiv zon, skapa avslut från farliga ytor och hindra motståndaren från att rensa. Ett bra boxplay ska inte bara överleva utvisningen, utan styra skotten mot sämre lägen, vinna returer och hota med kontring när möjligheten finns.
Vanliga numerära lägen
De vanligaste situationerna är:
- 5 mot 4: ett lag har en extra utespelare,
- 5 mot 3: två spelare fler,
- 4 mot 3: vanligt i vissa förlängnings- eller sammanfallande utvisningssituationer,
- 6 mot 5: målvakten är uttagen för en extra utespelare; detta är inte alltid ett powerplay i statistisk mening,
- 4 mot 4 eller 3 mot 3: lika många utespelare, alltså inte ett vanligt numerärt överläge.
Exakt hur spelstyrkan visas beror på ligans regelverk och vilka utvisningar som löper samtidigt.
Vad händer vid en utvisning?
När en spelare får en tidsbestämd utvisning lämnar spelaren isen och laget spelar normalt med färre utespelare under den angivna tiden.
Vanliga påföljder är:
- mindre utvisning,
- dubbel mindre utvisning,
- större utvisning,
- matchstraff eller disciplinstraff i kombination med lagstraff.
Hur länge laget är numerärt underlägset och om ett mål avslutar hela eller delar av strafftiden varierar med utvisningstyp och tävlingsregler. Därför ska den aktuella ligans regelbok alltid användas i detaljfrågor.
Fem mot fyra
Fem mot fyra är den vanligaste powerplayformen.
Det anfallande laget har:
- fem utespelare,
- större möjlighet att skapa två-mot-en-situationer,
- tid att flytta pucken runt boxen,
- fler passningsalternativ än försvararna kan täcka samtidigt.
Boxplaylaget har fyra utespelare och behöver prioritera de farligaste ytorna framför mål och genom mitten.
Fem mot tre
Fem mot tre ger ett mycket större numerärt övertag.
Powerplaylaget kan ofta skapa:
- två spelare på blålinjen eller en central quarterback,
- skytt på båda kanterna,
- spelare framför mål,
- snabba passningar genom triangeln av tre försvarare.
Boxplaylaget behöver hålla mycket små avstånd och undvika att bli utdraget. Ett enda sent förflyttningsbeslut kan öppna ett direktskott eller tom yta vid bortre stolpen.
Fördröjd utvisning
Vid en avvaktande eller fördröjd utvisning kan det icke-felande laget ta ut målvakten och sätta in en extra utespelare eftersom spelet stoppas när motståndaren får kontroll enligt regelverket.
Det kan skapa sex mot fem före avblåsningen.
Den perioden ska inte automatiskt blandas ihop med officiell powerplaytid i all statistik. Leverantörer och ligor kan redovisa situationen separat.
Vad är PP%?
PP% betyder powerplay percentage och mäter hur stor andel av lagets powerplaymöjligheter som resulterar i mål.
Den vanligaste formeln är:
PP% = powerplaymål / powerplaymöjligheter × 100
Exempel:
- 20 powerplaymöjligheter,
- 5 powerplaymål.
5 / 20 × 100 = 25 % PP.
Laget gjorde mål i en fjärdedel av sina registrerade överlägen.
Vad är en powerplaymöjlighet?
En powerplaymöjlighet är normalt en registrerad situation där laget spelar numerärt överläge efter en motståndarutvisning.
Men en möjlighet är inte alltid exakt två minuter.
Den kan vara:
- bara några sekunder om perioden tar slut,
- kortare om laget gör mål och utvisningen upphör,
- längre vid större eller dubbla utvisningar,
- uppdelad mellan olika spelstyrkor,
- reducerad när lagens samtidiga utvisningar förändrar numerären.
Det gör att PP% inte mäter hur mycket tid laget faktiskt har haft i överläge.
Begränsningen i PP%
Två lag kan båda ha 25 procent PP men helt olika effektivitet per minut.
Lag A
- 4 mål på 16 möjligheter,
- många möjligheter var nästan två minuter.
Lag B
- 4 mål på 16 möjligheter,
- flera möjligheter var mycket korta.
Båda visas som 25 procent, men Lag B kan ha gjort fler mål per faktisk powerplayminut.
Därför kompletteras PP% ofta med taktstatistik per 60 minuter.
Vad är PK%?
PK% betyder penalty kill percentage, alltså boxplayprocent.
Den vanliga formeln är:
PK% = lyckade boxplay / totala numerära underlägen × 100
Om laget varit i boxplay 25 gånger och släppt in 4 powerplaymål har 21 situationer klarats:
21 / 25 × 100 = 84 % PK.
Samma resultat kan också uttryckas som:
100 % − motståndarnas PP% i dessa möjligheter.
Men jämförelsen måste gälla exakt samma registrerade situationer och definitioner.
PP% och PK% är spegelbilder i en enskild serie data
Om ett lag gör mål i 20 procent av sina överlägen har motståndarna klarat 80 procent av just dessa underlägen.
På liganivå eller i separata tabeller kan siffrorna ändå se mindre symmetriska ut eftersom:
- lagen har olika många möjligheter,
- tabellerna vägs olika,
- statistikperioderna kan skilja sig,
- tom bur eller särskilda situationer kan hanteras olika,
- avrundning påverkar.
Man ska därför inte lägga ihop ett lags PP% och samma lags PK% och förvänta sig exakt 100.
Special teams index
Ett enkelt, ofta använt mått är:
PP% + PK%
Exempel:
- PP%: 24
- PK%: 82
- Summa: 106
En summa över 100 beskrivs ibland som positiv special teams-balans.
Måttet är enkelt men har begränsningar. Det tar inte hänsyn till:
- antal möjligheter,
- powerplaytid,
- mål i numerärt underläge,
- chansvärde,
- fem mot tre,
- motståndarnas kvalitet.
Det bör därför ses som en snabb översikt, inte ett komplett kvalitetsmått.
Mål i numerärt underläge
Boxplaylaget kan göra mål trots att det har färre spelare.
Det kallas:
- shorthanded goal,
- mål i numerärt underläge,
- boxplaymål.
Ett aggressivt boxplay kan skapa kontringar genom:
- brytning vid blålinjen,
- vunnen lös puck,
- dålig passning från powerplaylaget,
- friläge efter ett misslyckat byte.
Ett mål i boxplay upphäver normalt inte motståndarens pågående utvisning bara för att det numerärt underlägsna laget gjorde mål. Exakta följder styrs av regelverket och utvisningstypen.
Net powerplay
En alternativ statistik kan dra av insläppta mål i eget powerplay.
Förenklat:
Net PP = powerplaymål − insläppta mål i numerärt överläge
Ett lag kan ha många powerplaymål men också släppa till flera farliga kontringar. Net PP visar en del av den risken.
På samma sätt kan net penalty kill väga in lagets egna mål i boxplay.
Definitionerna varierar mellan statistikleverantörer och måste anges tydligt.
Powerplay per 60 minuter
För att väga in faktisk istid används taktstatistik:
- mål per 60 powerplayminuter,
- skottförsök per 60,
- skott på mål per 60,
- expected goals per 60,
- farliga chanser per 60.
Exempel:
Ett lag gör 12 powerplaymål under 80 minuter.
80 minuter = 1,333 timmar.
12 / 1,333 ≈ 9,0 mål per 60 minuter.
Det gör lag med olika mängd powerplaytid mer jämförbara.
Boxplay per 60 minuter
För boxplay kan man följa:
- insläppta mål per 60,
- xGA per 60,
- skott emot per 60,
- farliga chanser emot per 60,
- rensningar,
- misslyckade zoninträden som boxen framtvingar,
- egna kontringschanser per 60.
Ett lag kan ha hög PK% under en kort period trots att det släpper till mycket xG och räddas av målvakten. Taktmåtten hjälper till att skilja process från utfall.
Små urval kan ge extrema procenttal
Efter fem matcher kan ett lag exempelvis ha:
- 3 mål på 8 powerplay,
- PP% 37,5.
En enda ytterligare misslyckad möjlighet sänker siffran tydligt. Över en hel säsong blir procenten stabilare, men skador, formationer och motstånd kan förändra nivån.
Special teams bör därför läsas tillsammans med:
- antal möjligheter,
- faktisk tid,
- senaste matcherna,
- säsongstotal,
- underliggande chansdata.
Zoninträdet startar powerplayanfallet
Ett powerplay kan inte skapa press om laget inte tar sig in i offensiv zon med kontroll.
Vanliga metoder är:
- kontrollerad ingång med puck,
- passning över blålinjen,
- drop-pass-uppspel,
- dump-in med planerad återerövring,
- snabb återgång efter rensning.
Statistik kan skilja mellan:
- controlled entries,
- dump-ins,
- misslyckade inträden,
- offside vid blålinjen,
- tid till första etablerade formation.
Kontrollerad ingång
Vid en kontrollerad ingång bär eller passar laget pucken över blålinjen och behåller besittningen.
Fördelar:
- formationen kan byggas direkt,
- motståndaren får svårare att byta,
- pucken riskerar inte att gå hela vägen tillbaka,
- laget kan attackera innan boxen står rätt.
Nackdelen är att ett misstag vid blålinjen kan skapa en farlig kontring.
Dump-in
Laget skjuter pucken djupt och försöker vinna den bakom mål eller längs sargen.
Det kan vara klokt när:
- boxplaylaget står tätt på blålinjen,
- powerplaylaget har snabba forecheckers,
- målvakten är svag på att spela puck,
- kontrollerade inträden har misslyckats.
Men en förlorad dump-in låter motståndaren rensa och kostar många sekunder.
Drop-pass-uppspel
En vanlig variant är att den första puckföraren åker upp med fart, lämnar pucken bakåt och öppnar yta för en lagkamrat som kommer med högre fart.
Syftet är att:
- dra tillbaka boxplaylagets första press,
- skapa fart genom neutral zon,
- ge flera inträdesalternativ.
Varianten blir förutsägbar om den används varje gång. Ett aggressivt boxplay kan då läsa passningen och pressa den bakre puckföraren.
Återinträde efter rensning
Boxplaylaget får ofta rensa pucken långt ur egen zon enligt ligans regler för numerärt underläge.
Powerplaylaget behöver då:
- hämta pucken snabbt,
- organisera uppspelet,
- passera neutral zon,
- etablera offensiv zon igen.
Ett lag som använder 25–30 sekunder på varje återinträde förlorar en stor del av utvisningstiden utan att skapa avslut.
Etablerat powerplay
När laget fått kontroll i offensiv zon vill det skapa:
- passningsvinklar,
- skymning framför mål,
- skottlinjer,
- returer,
- förflyttning av boxen,
- numerärt övertag på en sida.
Pucktempot är centralt. Långsamma passningar låter boxplaylaget flytta samlat. Snabba passningar kan skapa en sen försvarare eller öppen skottväg.
Formation 1–3–1
1–3–1 är en vanlig powerplayformation.
Positionerna kan beskrivas som:
- en spelare centralt på blålinjen,
- en skytt på vänster sida,
- en skytt eller speluppläggare på höger sida,
- en spelare i mitten eller bumperposition,
- en spelare framför eller bakom mål.
Formationens styrkor är:
- många trianglar,
- möjlighet till direktskott från båda sidor,
- central bumper,
- skymning och returspel.
Rollerna kan rotera och behöver inte stå stilla.
Bumperpositionen
Bumpern står ofta centralt mellan boxens fyra försvarare.
Spelaren kan:
- styra pucken,
- spela vidare med ett tillslag,
- skjuta snabbt,
- dra in försvarare och öppna kanten,
- hitta spelaren vid bortre stolpen.
Passningen in centralt är farlig men riskfylld. En brytning kan ge motståndaren fri väg ut ur zonen.
Net-front-spelaren
Spelaren framför mål har flera uppgifter:
- skymma målvakten,
- styra skott,
- vinna returer,
- binda en försvarare,
- flytta sig till bortre stolpen,
- spela puck bakom mål.
En skymning kan göra ett relativt långt skott mycket farligare utan att skottpositionen ändras.
Umbrella
I en umbrella-liknande formation arbetar tre spelare högt i en båge eller triangel, med två spelare närmare mål.
Det kan ge:
- flera skott från toppen,
- snabba byten av skottsida,
- returer och styrningar,
- god kontroll av rensningar längs sargen.
Risken är att laget blir för stillastående och skjuter från utsidan utan trafik.
Overload
Overload samlar flera spelare på ena sidan för att skapa numerärt övertag där.
Laget kan:
- spela korta passningar längs sargen,
- attackera bakom mål,
- flytta pucken in i slottet,
- locka över boxen och sedan byta sida.
Om pucken tappas kan den svaga sidan vara tom och återpressen bli svår.
Direktskott
Ett direktskott tas utan att skytten först stoppar pucken.
Fördelar:
- målvakten får mindre tid,
- sidledspassningen kan öppna mål,
- boxen hinner inte återställa positionen.
Kvaliteten beror på passning, skottvinkel, skyttens fotställning och trafik framför mål.
Ett hårt skott utan skymning från dålig vinkel behöver inte vara bättre än en snabb passning in centralt.
Passning genom boxen
En passning från ena sidan till den andra genom boxens centrala yta tvingar både försvarare och målvakt att förflytta sig.
Det kan skapa:
- öppet direktskott,
- sen målvaktsförflyttning,
- tom bortre stolpe,
- retur på fel sida.
Boxplaylaget försöker därför hålla klubbor och kroppar i passningslinjerna.
Boxplayformation: box
Vid fem mot fyra används ofta en fyrkant eller box.
Fyra försvarare skyddar:
- två höga ytor,
- två lägre ytor,
- mitten mellan sig.
Boxen flyttar med pucken och försöker hålla små avstånd.
Om en spelare går för aggressivt ut kan en passning bakom öppna centrum.
Diamond
En diamond-liknande formation används ofta när motståndaren spelar med en tydlig skytt högt eller i fem mot tre-liknande vinklar.
Positionerna formar en diamant:
- en hög pressare,
- två spelare i sidled,
- en låg försvarare nära mål.
Den kan pressa puckhållaren högt men riskerar ytor vid sidan av eller bakom den främsta spelaren.
Wedge plus one och roterande press
Vissa boxplay använder tre spelare i en kompakt kil runt mål och en mer aggressiv pressare.
Pressaren följer pucken eller en särskild spelare, medan de tre bakom skyddar slottet.
Systemet kan störa pucktempo men ställer höga krav på överlämningar. Om pressaren blir bortspelad måste kilen snabbt expandera och återbilda boxen.
Passivt och aggressivt boxplay
Passivt boxplay
- håller tajt runt mål,
- accepterar vissa skott utifrån,
- prioriterar returer och passningar genom mitten.
Aggressivt boxplay
- pressar puckhållare och blålinje,
- försöker framtvinga fel och rensningar,
- kan skapa shorthanded-kontringar.
Aggressivitet utan understöd öppnar farliga ytor. Passivitet utan skottblock och målvaktssikt kan låta powerplaylaget skjuta ostört.
Rensningar
En lyckad rensning skickar pucken ur försvarszonen och tvingar powerplaylaget att börja om.
Kvaliteten kan mätas genom:
- antal rensningar,
- andel lyckade rensningsförsök,
- sekunder som förbrukas efter rensningen,
- om laget kan byta spelare,
- om rensningen går till en lagkamrat eller bara lämnar zonen.
En rensning som går direkt tillbaka till motståndaren vid blålinjen är mindre värdefull än en puck som når hela vägen ner och ger byte.
Vunna tekningar
Tekningen i offensiv zon kan ge powerplaylaget omedelbar kontroll.
En förlorad tekning kan kosta 15–25 sekunder om pucken rensas och laget behöver ta sig in igen.
På boxplay ger en vunnen tekning möjlighet att:
- rensa direkt,
- byta en trött spelare,
- minska återstående tid.
Tekningsspecialister får därför ofta särskilda roller i special teams.
Byten under powerplay
Ett powerplay kan använda:
- en förstauppställning,
- en andrauuppställning,
- särskilda spelare för fem mot tre,
- extra center för offensiv tekning.
Ett dåligt byte kan ge:
- för många spelare på isen,
- kontring bakåt,
- förlorad zonkontroll,
- kort tid för nästa formation.
Tränaren behöver väga en trött förstauppställning mot värdet av att behålla en etablerad zon.
Powerplaymål och när utvisningen upphör
Vid vissa mindre utvisningar upphör det numerära underläget när motståndaren gör mål. Vid större eller särskilda utvisningar kan strafftiden fortsätta trots mål. En dubbel mindre utvisning kan delas i separata segment.
Detaljerna skiljer sig mellan regelverk och situationer. En artikel om statistik bör därför inte anta att varje powerplaymål avslutar hela den registrerade möjligheten på samma sätt.
Fem mot tre och återkommande möjligheter
När två utvisningar löper samtidigt kan ett mål förändra numerären från fem mot tre till fem mot fyra i stället för att återställa full styrka.
Statistiksystemet kan registrera:
- en eller flera powerplaymöjligheter,
- tid i varje spelstyrka,
- mål på en specifik utvisning.
Det är ytterligare ett skäl att komplettera procent med faktisk tid.
Expected goals i powerplay
Powerplay-xG försöker värdera kvaliteten på avsluten i överläge.
Ett lag kan ha låg PP% men samtidigt:
- högt xG per 60,
- många passningar genom boxen,
- stor andel avslut från slottet,
- låg faktisk skottprocent under en kort period.
Det kan tyda på att processen är bättre än resultaten hittills.
Omvänt kan ett lag ha hög PP% på få möjligheter och låg chansproduktion. Då kan effektiviteten vara svår att behålla.
Boxplay-xGA
xGA per 60 i boxplay visar hur mycket förväntat mål-värde laget släpper till under faktisk underlägestid.
Ett boxplay kan ha hög PK% tack vare:
- stark målvakt,
- motståndarnas missar,
- liten datamängd.
Om xGA per 60 samtidigt är mycket högt finns risk att resultaten försämras när räddningsprocenten normaliseras.
Skottförsök och oblockerade skott
Special teams kan analyseras med:
- Corsi per 60,
- Fenwick per 60,
- skott på mål per 60,
- xG per 60.
Skillnaden hjälper till att förstå om laget:
- får många skott blockerade,
- skjuter utanför,
- når målvakten,
- skapar hög kvalitet.
Många försök är inte tillräckligt om de aldrig passerar första försvararen.
Returer och andrachanser
Powerplay kan skapa mål genom:
- första skottet,
- styrning,
- retur,
- lös puck efter blockering,
- passning efter att boxen kollapsat.
Statistik över returchanser visar om laget har närvaro runt mål och om skotten tas med syfte att skapa andraläge.
Boxplaylaget behöver inte bara stoppa det första skottet, utan också vinna positionen framför mål.
Målvaktens roll i boxplay
Målvakten behöver:
- läsa sidledspassningar,
- se pucken genom trafik,
- kontrollera returer,
- kommunicera om spelare bakom mål,
- hjälpa till vid rensning när regler och situation tillåter.
En hög PK% kan vara starkt beroende av målvakten. Därför bör målvaktsräddningar och post-shot-xG vägas in.
Motståndarnas kvalitet
Ett lag kan ha mött:
- flera topprankade powerplay,
- många svaga enheter,
- motståndare med skadade nyckelspelare.
Rå PP% och PK% tar inte hänsyn till detta.
För en djupare analys kan resultaten justeras eller åtminstone delas upp efter motståndarnas nivå.
Hemma och borta
Special teams kan påverkas av:
- matchningar,
- resor,
- isförhållanden,
- publik,
- domarnivå,
- hur ofta laget får möjligheter.
Stora hemma–borta-skillnader kan vara verkliga men behöver ett tillräckligt urval.
Domarnivå och antal utvisningar
Lagen får olika många powerplaymöjligheter beroende på:
- spelstil,
- puckinnehav,
- fart,
- disciplin,
- motståndarnas regelbrott,
- hur matchen döms.
Ett effektivt powerplay hjälper bara när laget faktiskt får överlägen. Samtidigt kan ett lag med svagt boxplay minska skadan genom att ta färre utvisningar.
Penalty differential
Skillnaden mellan:
- dragna utvisningar,
- tagna utvisningar
kan kallas penalty differential.
Ett lag som skapar många powerplay men sällan hamnar i boxplay får ett större special teams-övertag över en säsong, även om procenttalen är genomsnittliga.
Special teams-målskillnad
En enkel totalsiffra är:
powerplaymål + egna boxplaymål − insläppta powerplaymål − insläppta mål i eget powerplay
Definitionen behöver vara konsekvent, men måttet visar den faktiska målskillnaden i numerärt ojämna situationer.
Det kan komplettera PP% och PK% genom att väga in volym.
Exempel: två lag med samma procent
Lag A
- PP: 20 mål på 80 möjligheter = 25 %
- PK: 80 %
- Får många överlägen och tar få utvisningar.
Lag B
- PP: 10 mål på 40 möjligheter = 25 %
- PK: 80 %
- Får få överlägen och hamnar ofta i boxplay.
Procenten är identisk, men Lag A kan skapa mycket större faktisk special teams-målskillnad över säsongen.
Spelare i powerplay
Vanliga roller är:
- quarterback på blålinjen,
- direktskytt på kanten,
- bumper centralt,
- net-front framför mål,
- spelare bakom mållinjen,
- puckbärare vid zoninträde.
En spelare kan vara elit i fem mot fem men mindre lämpad för en viss powerplayroll. Skottvinkel, passningshand och kemi påverkar.
Spelare i boxplay
Boxplayspelare behöver ofta:
- läsa passningar,
- täcka skottlinjer,
- vinna tekningar,
- blockera skott,
- rensa pucken,
- byta under press,
- kommunicera snabbt.
En offensivt produktiv spelare är inte automatiskt en bra boxplayspelare. Rollen kräver defensiv timing och riskkontroll.
Höger- och vänsterskyttar
Skottfattning påverkar var en spelare kan ta direktskott.
En högerskytt på vänster sida och en vänsterskytt på höger sida kan få klubbladet öppet mot passningen och skjuta utan att först stoppa pucken.
Men formationen måste också skapa:
- passningslinje,
- skymning,
- returmöjlighet,
- täckning bakåt vid blockering.
När en nyckelspelare saknas
Ett powerplay kan förändras kraftigt om laget förlorar:
- sin quarterback,
- sin bästa direktskytt,
- net-front-spelaren,
- centern som vinner tekningar.
Det påverkar både formation och zoninträde. Säsongens totalprocent kan därför vara missvisande efter en långvarig skada eller förändrad uppställning.
Vanliga missförstånd
”25 procent PP betyder ett mål var fjärde minut”
Nej. Det betyder mål i en fjärdedel av registrerade möjligheter, som kan vara olika långa.
”85 procent PK betyder att laget bara släpper in mål på 15 procent av skotten”
Nej. Det gäller andelen numerära underlägen, inte skott.
”PP% och samma lags PK% ska bli 100”
Nej. De mäter lagets offensiva respektive defensiva special teams mot olika motstånd och volymer.
”Ett starkt PP är bara bra skott”
Zoninträde, puckåtervinning, passningsspel, skymning och returer är lika viktiga.
”Ett bra boxplay står alltid still i en box”
Många system använder aktiv press, rotationer och olika formationer.
”Alla utvisningar slutar när powerplaylaget gör mål”
Nej. Det beror på utvisningstyp och regelverk.
”Sex mot fem är alltid powerplay”
En uttagen målvakt skapar numerärt övertag men behöver inte räknas som officiell powerplaymöjlighet.
Kontrollista för en special teams-tabell
- Vilken liga och säsong gäller?
- Hur definieras en powerplaymöjlighet?
- Gäller statistiken grundserie, slutspel eller båda?
- Är fem mot tre separat?
- Ingår mål med tom bur?
- Hur mycket faktisk PP- och PK-tid har laget?
- Vad är mål, skott och xG per 60?
- Hur många egna mål släpper laget till i powerplay?
- Vilka motståndare har laget mött?
- Har uppställningen förändrats genom skador eller byten?
Sammanfattning
Powerplay och boxplay är numerärt ojämna spelformer som analyseras genom både resultat och process.
De viktigaste måtten är:
- PP%: powerplaymål delat med powerplaymöjligheter,
- PK%: lyckade boxplay delat med totala underlägen,
- mål per 60: mål justerat för faktisk special teams-tid,
- xG per 60: chansvärde per 60 minuter,
- net PP/PK: målen framåt justerade för mål åt andra hållet,
- zoninträden: hur ofta laget etablerar offensiv zon,
- rensningar: hur effektivt boxplaylaget tvingar motståndaren att börja om.
Formationer som 1–3–1, umbrella och overload försöker flytta boxen och skapa direktskott, returer och centrala passningar. Boxplay svarar med box, diamond eller mer aggressiv press.
PP% och PK% är bra rubrikmått, men den bästa analysen väger även in faktisk tid, chansvärde, motstånd, mål i numerärt underläge och hur special teams-formationerna fungerar på isen.
Vi kontrollerar licens, villkor, betalningar och tillgängliga spelarskydd. Kommersiella relationer påverkar inte våra faktakrav.




Kommentarer
Kommentera sakligt. Alla kommentarer granskas innan publicering.