SHL-statistik förklarad – mål, assist, poäng, plus/minus och målvaktsprocent

SHL-tabeller och spelarstatistik innehåller många förkortningar. G, A och P är de enklaste: mål, assist och poäng. Men för att förstå en spelares eller målvakts prestation behöver man ofta också läsa plus/minus, istid, skott, powerplay, tekningar, räddningsprocent och insläppta mål per match.

Den här guiden förklarar de vanligaste siffrorna och deras begränsningar.

G – mål

G står för goals, alltså antal mål spelaren själv har gjort.

Ett mål räknas när pucken godkänns som mål enligt matchreglerna. Det spelar ingen roll om målet görs i fem mot fem, powerplay eller boxplay – men statistiksystemet kan dessutom dela upp målen efter spelform.

A – assist

A står för assists.

En målskytt kan normalt ha upp till två assisterande spelare registrerade på målet. Därför kan en spelare samla många poäng utan att själv göra lika många mål.

Assiststatistik är viktig för att mäta spelskapande, men påverkas också av kedjekamraternas avslut och hur mycket spelaren används i offensiva situationer.

P – poäng

P är spelarens totala poäng:

Poäng = mål + assist.

Exempel:

• 12 mål
• 25 assist
• totalt 37 poäng

Poängligan är därför en kombination av målskytte och framspelningar.

Poäng per match

P/G eller PPG kan användas för poäng per spelad match.

Om en spelare har 30 poäng på 40 matcher:

30 / 40 = 0,75 poäng per match.

Det är användbart när spelare har olika många matcher på grund av skador, avstängningar eller landslagsuppdrag.

Plus/minus

Plus/minus försöker beskriva målbalansen när en spelare är på isen i vissa spelsituationer.

Förenklat får spelaren:

• plus när det egna laget gör ett relevant mål med spelaren på isen,
• minus när motståndaren gör ett relevant mål.

Statistiken har stora begränsningar. Den påverkas av vilka kedjekamrater och motståndare spelaren möter, målvaktsspel, zonstarter och lagets övergripande styrka.

Därför bör plus/minus aldrig användas ensam för att bedöma en spelares defensiva kvalitet.

TOI – istid

TOI betyder time on ice.

Istid kan redovisas som:

• total istid,
• genomsnittlig istid per match,
• istid i powerplay,
• istid i boxplay.

En back som spelar 23 minuter per match har en annan roll än en forward som spelar 10 minuter. Därför är istid viktig kontext när man jämför produktion.

Skott och skottprocent

Skottstatistik visar hur ofta en spelare avslutar.

Skottprocent = mål / skott på mål × 100.

Om en spelare gör 10 mål på 100 skott är skottprocenten 10 procent.

Extremt hög eller låg skottprocent kan förändras kraftigt över tid, särskilt i små urval.

PP – powerplay

PP används för powerplay, spel i numerärt överläge.

För lag kan powerplay-procent räknas som hur stor andel av överlägena som resulterar i mål.

Om ett lag gör 20 mål på 100 powerplaymöjligheter blir PP-procenten 20 procent.

För spelare kan statistiken visa mål eller poäng i powerplay.

PK – penalty kill/boxplay

PK används internationellt för penalty kill, alltså lagets förmåga att klara numerära underlägen.

En hög boxplay-procent betyder att motståndarna relativt sällan gör mål i sina powerplay.

Även här krävs kontext: antal utvisningar, motståndarnas PP-kvalitet och målvaktsspel påverkar.

FO% – tekningsprocent

FO% visar hur stor andel av spelarens tekningar som vinns.

Formeln är:

vunna tekningar / totalt antal tekningar × 100.

Om en center vinner 320 av 600 tekningar:

320 / 600 = 53,3 %.

Tekningsprocent är särskilt relevant för centrar och vid viktiga offensiva eller defensiva nedsläpp.

PIM – utvisningsminuter

PIM betyder penalty minutes.

Det visar hur många utvisningsminuter en spelare samlat.

Höga PIM kan bero på aggressivt spel, många småutvisningar eller enstaka större straff. Därför bör totalsiffran kompletteras med vilken typ av utvisningar spelaren tar.

Målvakter: SV% – räddningsprocent

SV% är save percentage.

Räddningsprocent = räddningar / skott mot mål × 100.

Exempel:

• 920 skott mot mål
• 846 räddningar

846 / 920 = 91,96 %.

Räddningsprocent är ett av de mest använda målvaktsmåtten, men påverkas av skottkvaliteten som laget släpper till.

GAA – insläppta mål per match

GAA står för goals against average.

Det mäter hur många mål en målvakt släpper in per motsvarande 60 minuters spel.

En låg GAA är positiv, men siffran påverkas kraftigt av lagets försvar och matchtempo.

En målvakt kan därför ha hög räddningsprocent men ändå relativt hög GAA om laget tillåter många skott och chanser.

SO – hållna nollor

SO betyder shutouts.

Målvakten registreras för en nolla när laget inte släpper in något mål under den del av matchen som krävs enligt statistikreglerna.

Antal nollor kan visa topprestationer men är ett ganska grovt mått på målvaktskvalitet eftersom lagförsvaret spelar stor roll.

W och L – vinster och förluster

Målvaktsstatistik kan också innehålla antal matcher där målvakten står som vinnare eller förlorare.

Det är intuitivt men mycket lagberoende. En målvakt i ett topplag får fler möjligheter till segrar än en lika bra målvakt i ett bottenlag.

Varför samma poängsumma kan betyda olika saker

Två forwards kan ha 40 poäng var men helt olika profiler.

Spelare A:

• 25 mål
• 15 assist

Spelare B:

• 8 mål
• 32 assist

Den första är mer målskytt, den andra mer framspelare. Därför bör totalpoäng delas upp i mål och assist.

Fem mot fem är viktig kontext

En spelare som producerar mycket i powerplay kan ha samma poängsumma som en spelare som gör nästan allt i fem mot fem.

Ingen av profilerna är automatiskt bättre, men de beskriver olika värde för laget.

När man analyserar spelare är det därför värdefullt att separera:

• fem mot fem,
• powerplay,
• boxplay,
• tom bur.

Små urval kan lura

Efter fem matcher kan en spelare ha 30 procents skottprocent. Efter 40 matcher kan samma siffra vara 12 procent.

Samma sak gäller räddningsprocent, plus/minus och powerplay.

Ju mindre urval, desto försiktigare bör siffrorna tolkas.

Lagstatistik och spelarstatistik måste kombineras

En spelares siffror påverkas av lagets:

• puckinnehav,
• målproduktion,
• försvar,
• powerplay,
• målvaktsspel,
• coachning och istidsfördelning.

Därför är det sällan rättvist att jämföra två spelare enbart genom totalpoäng eller plus/minus.

Vilka siffror är viktigast?

Det beror på frågan.

För offensiv produktion: mål, assist, poäng, skott och PP-poäng.

För centrar: lägg till tekningar.

För backar: istid, special teams och målbalans blir viktigare.

För målvakter: räddningsprocent, GAA, antal starter och skottvolym bör läsas tillsammans.

Uppdateras guiden?

Ja. HockeyMagasinet använder den här sidan som en evergreen-guide och fyller på när nya statistikmått blir centrala i SHL-bevakningen.

Läs också

• expected goals i hockey, farliga chanser och målvaktsanalys
• Corsi och Fenwick som avancerad skottstatistik
• powerplay, boxplay och special teams-statistik